Jämställdhet, likabehandling och inkludering lyfts allt tydligare fram i vårt samhälle och naturligtvis också i våra skolor. Jämlikhet understryks i flera olika avsnitt i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, i synnerhet i kapitlet om verksamhetskultur där det uttrycks klart och tydligt.
Gymnasiet ska främja likabehandling och jämställdhet i all sin verksamhet. Gemenskapens medlemmar ska bli hörda, sedda och behandlas på lika grunder. Upplevelser av rättvisa, trygghet och av att bli accepterad skapar förtroende och främjar arbetsron. Mobbning, trakasserier, våld, rasism eller diskriminering accepteras inte, utan de ska förebyggas och tas itu med. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019)
Likaså ska alla läroanstalter ha en plan för främjande av jämställdhet och likabehandling. Planen ska vara ett levande dokument, en guide som skolan kan använda i sitt arbete för jämlikhet och för att bedöma hur väl jämlikhet uppnåtts.
Rektorerna i södra Finlands svenskspråkiga LUKE-nätverk träffades i början av året 2022 för att diskutera det kommande årets verksamhet. Det visade sig att många av de deltagande skolorna just då såg över sin jämlikhetsplan och tyckte att ett samarbete kring den här frågan kändes relevant och aktuell. Vi beslöt oss alltså för att mötas kring de här frågorna.
Att vi alla är jämlika är säkert bekant för de flesta. Vad innebär jämlikhet i praktiken däremot? Det finns inte alltid lika klara svar på det. Många vet inte heller skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet, så genom att behandla dessa teman i olika sammanhang vill vi som jobbar med jämlikhetsfrågor i skolan öka allas förståelse.
Jämlikhetsarbetet ska engagera studerande. De ska höras och ges tillfälle att lyfta fram sådant som fungerar och sådant som kunde förbättras. Studerande ska också delta aktivt i planeringen av det jämlikhetsfrämjande arbetet. Med det här i åtanke gick vi in för att planera och förverkliga något som skulle involvera studerande från flera olika skolor. Vi ville att deltagarna på så sätt skulle få insyn i vardagen i andra gymnasier, kunna dela med sig av egna intryck och utbyta idéer med varandra.
Vi hade inte som mål att skriva en gemensam plan. Vi ville snarare låta lärare och studerande tillsammans jämföra och diskutera processer samt höra hur det står till i de olika skolorna. Sex skolor var intresserade av att mötas i de här tecknen, med en geografisk spridning från Pargas till Lovisa. Efter flera år av pandemi-isolering kändes det rätt att träffas fysiskt. Brändö gymnasium i Helsingfors ställde upp som värd för besöket.
Inför träffen möttes de deltagande lärarna ett par gånger över Teams och kom överens om innehållet och upplägget. Från varje skola deltog 1-2 lärare och 2-4 studerande. LUKE-nätverket stod för alla kostnader, som timersättning, vikariekostnader, transport och mat.
Deltagarna diskuterade och jämförde arbetet för jämlikhet i de olika skolorna. Diskussionerna styrdes av Nina Blomberg, erfaren inom arbete för likabehandling i skolor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att våra skolor hade samma utmaningar och önskemål. Gruppen lyfte fram normer och brytandet av dem, behovet av ömsesidig respekt, olika sexualiteter, intersexualitet och machokultur. Diskussionen kom också in på gemensamma könsneutrala toaletter, klädselnormerna och hur man borde agera mot skällsord. Studerandena ansåg att alla lärare borde föra samma linje, så att alla kunde få vara sig själva.
Ett år senare möttes våra skolor igen, nu under en hel temadag organiserad av Kyrkslätts gymnasium. Vi inledde dagen med en föreläsning av Virve Savoila, som jobbar för företaget Ekvalita. Savoila förklarade hur normer uppstår och hur de kan vara både positiva och destruktiva. När en norm leder till att någon exkluderas och diskrimineras på grund av att hen inte passar in i normen är det dags att bli medveten om hurdan skada den normen kan orsaka.
Våra studerande fick på förhand välja mellan sex olika workshopar som de kunde delta i under dagen. Var och en kunde delta i två olika workshopar, där vi organisatörer försökte hitta så mångsidiga gäster och teman som möjligt.
Våra gäster var
- Filip Saxén som jobbar som sportjournalist på Hbl och har ofta skrivit kolumner och artiklar ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom att lyfta fram jämställdhetsproblem inom idrotten gör Saxén samtidigt ett viktigt arbete för mer jämlikhet.
- Jürgen Ross jobbar för Ekvalita och berättade om maskulinitetsnormer. Med honom fick deltagarna ifrågasätta de normer som förknippas med att vara maskulin eller feminin, eftersom dessa normer bidrar till negativa beteendemönster.
- Meri Lähteenoksa från Nepsy talade om hur det är att leva lyckligt med ADHD eller Aspergers syndrom. Hon ser dessa neuropsykiatriska funktionsvariationer snarast som en gåva och betonade vikten av att personer med en dylik diagnos lär känna sig själv och övar sin stresshanteringsförmåga.
- Katharina Koschinski från Luckan drog en workshop om temat ett jämlikt samhälle. Syftet med den workshopen var att väcka tankar och uppmuntra till diskussion och reflektion kring jämlikhet samt uppmuntra till aktivt medborgarskap och respektfullt beteende.
- Med Anders Huldén från Regnbågsalliansen fick deltagarna fundera över vad de sexuella rättigheterna innebär för var och en i praktiken och hur de förverkligas bland unga.
- Harriet Abrahamsson från Unga Teatern drog improvisations- och dramaövningar om temat jämlikhet.
På eftermiddagen samlades alla studerande igen för att ta del av Henrika Backlunds erfarenheter av ojämlikhet inom idrottsvärlden. Backlund, som är generaldirektör för Finlands svenska idrott, har även arbetat inom försvarsmakten i många år och berättade om hur det var att ta sig fram som kvinna där. Inom idrottsvärlden finns det ännu mycket att göra för att jämställdhet ska förverkligas. Bland annat är en betydande minoritet (1,6% år 2017) av alla professionella idrottare i Finland kvinnor. De kvinnliga styrelsemedlemmarna i de finländska grenförbunden är likaså en klar minoritet med sina 26% år 2018. Backlund betonade vikten av att ifrågasätta de härskande normerna inom idrottsvärlden och att vi alla t.ex. som konsumenter av sport kan bidra till en förändring.
Dagen avslutades med en paneldiskussion där gymnasister från sju olika gymnasier pratade om sina erfarenheter av jämlikhet i skolan. Bland annat nämndes utmaningar med språkbruket i skolorna, om hur vanligt det är att använda vissa minoriteter eller könsord som skällsord. Genom att dela dessa erfarenheter kan vi tillsammans se bredden av problemen och eventuellt bättre komma åt dem.
Laadukasta meininkiä lukioissaLukioiden kehittämisverkoston julkaisu #34.4.2023