Studera starkt – Livsglädje och resurser för gymnasiestuderande
Utöver all den osäkerhet COVID-19 har skapat känner gymnasiestuderande i våra finländska skolor idag ofta en stor press på sig. Det handlar om höga krav i studierna och att lyckas kombinera studiernas krav med andra områden i livet så som hobbyer och vänner. Dessutom finns en ökad osäkerhet kring att få studieplats då högskolorna ändrar sina antagningskriterier och studentexamen ges allt större vikt. Det finns också en social stress kring jämförelse med andra jämnåriga, att duga och räcka till.
Studier visar att utmattningen bland gymnasiestuderande har ökat kraftigt de senaste åren. Bland flickorna i gymnasiet är 17–18 procent utmattade, bland pojkarna just under 10 procent (undervisnings- och kulturministeriet, 2017). Undersökningar visar att 75 procent av de känslor gymnasiestuderande upplever är negativa känslor så som stress, ångest, uppgivenhet och trötthet. Mellan ungdomarnas utvecklingsbehov, psykologiska välbefinnande och vardagen i dagens gymnasium finns ett relativt stort gap (Salmela-Aro & Read, 2017). Därtill visar en nyligen publicerad studie vid Institutet för hälsa och välfärd (Ristikari et al., 2018) att unga i Finland födda år 1997 mår sämre än personer födda 10 år tidigare. Just nu har vi i Finland den första generationen gymnasiestuderande som upplever mer stress än sina föräldrar (undervisnings- och kulturministeriet, 2017). Det är därför avgörande att bryta den negativa trenden i ungdomars välmående och satsa på åtgärder som stöder ungas utveckling av sina egna resurser både i vardagen och skolmiljön.
Det finns alltså helt klart en efterfrågan på hur vi kunde stärka välbefinnande hos våra gymnasiestuderande. Tillsammans med flera gymnasier har Åse Fagerlund från Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors och Monica Londen från Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet initierat projektet Studera starkt – Livsglädje och resurser för gymnasiestuderande. Målet med Studera starkt är att öka det psykologiska välbefinnandet samt förmågan att hantera stress och utmaningar hos gymnasiestuderande. Om vi kan bygga upp studerandes inre resurser, motståndskraft och livsglädje hjälper vi dem inte bara i gymnasiestudierna. Studerandena bygger också upp livsfärdigheter de kan dra nytta av resten av livet. Forskning visar att resiliens, tilltro till den egna förmågan och sund självkänsla återspeglar sig inom alla livsområden, inklusive akademiska prestationer (Bandura 1991, Zimmerman 2000, Linnenbrink-Garcia & Pekrun, 2011, Wäschle et al. 2014, Asikainen, Hailikari, & Mattson, 2011).
Studera starkt baserar sig på metoder och forskning i positiv psykologi och pedagogik med inslag av medveten närvaro, nya metoder inom kognitiv beteendeterapi (acceptance and commitment therapy, ACT) och neurovetenskap. Innehållet handlar om att bygga upp inre resurser och arbeta utgående från sina styrkor, en tilltro till sina förmågor och utvecklingspotential, förmåga att hantera utmaningar och stress samt en ökad livsglädje och sociala förmågor. Syftet är att stärka inte bara välbefinnandet utan även gymnasiestuderandenas livsfärdigheter och resurser som i förlängningen bidrar till goda skolprestationer både i gymnasiet och i vidare studier.
Om den klassiska psykologin fokuserar på att kartlägga och minska svårigheter, handlar den positiva psykologin främst om att stärka inre resurser och öka välbefinnande. Ökat psykologiskt välbefinnande omfattar arbete med positiva känslor och upplevelser, meningsfullhet, engagemang, positiva relationer och en förmåga att komma igen vid motgångar (Seligman, 2011). En intervention i positiv pedagogik syftar till att stöda en individ att utgående från sina styrkor utvecklas och nå sin potential. Den nya forskningen inom positiv psykologi ska dock inte förväxlas med okritiskt positivt tänkande, mental träning eller försök att genom positiva affirmationer förändra beteende. Kognitiv beteendeterapi är en etablerad form av psykoterapi med stark evidensbasis som visat sig mycket effektiv bland annat i att förebygga och minska depression hos ungdomar (Jaycox, Reivich, Gilham & Seligman, 1994; Gilham & Reivich, 1999; Weersing & Brent, 2010) och i hantering av ångest och stress (Kendall, Furr & Podell, 2010).
Ett flertal skolinterventioner baserade på positiv psykologi och pedagogik har under de senaste åren utarbetats i länder som USA, Australien, Israel och Storbritannien (Marques, Lopez, & Pais-Ribeiro, 2011; Proctor et al., 2011; Seligman et al., 2009; Shoshani & Steinmetz, 2013; Suldo, Savage, & Mercer, 2014). Resultaten har visat att interventionerna direkt främjar inlärningsförmåga och kreativt tänkande hos studerande (Seligman et al., 2009). Studerande upplever också ett ökat personligt engagemang och inre motivation för skolarbetet, ökad självkänsla, positiva känslor, optimism och fler positiva relationer till kamrater. På motsvarande sätt har depressions- och ångestsymptom samt generell stressnivå minskat.
Studera starkt är uppbyggt för att omfatta en kurs i gymnasiet. Kursen är planerad att ge studerande en mångsidig inblick i hur man kan arbeta med sitt välbefinnande. Studerande får arbeta med värderingar och prioritering, meningsfulla målsättningar samt personliga inre styrkor. Hur kan jag som studerande använda mig av mina styrkor för ökad självkänsla, medkänsla och i att möta utmaningar och utvecklas som människa? Studera starkt tar också upp hur man kan stärka en positiv sinnesstämning och stärka sina sociala förmågor. Vi ser på hur man kan lära sig att komma igen vid motgångar, förmågan att utvecklas och öka sin psykologiska flexibilitet. Modulerna hålls som aktiva lektioner och omfattar teori, diskussioner och praktiska övningar. I samband med projektet byggs även en digital plattform upp. Här samlas allt material för interventionerna för gymnasierna att ladda ner. På plattformen kan pedagoger också utbyta goda idéer och tips och sporra varandra. Plattformen är tillgänglig efter att projektet har avslutats så att gymnasierna och pedagogerna kan få stöd att fortsättningsvis arbeta med välbefinnande i den dagliga pedagogiska verksamheten i gymnasierna.
Projektet genomförs som en så kallad randomiserad kontrollerad studie. Vi kommer att utvärdera studerandes välbefinnande innan och efter de gått kursen Studera starkt jämfört med en kontrollgrupp studerande som gått gymnasiet som vanligt. I den första omgången av Studera starkt har vi nio deltagande finlandssvenska gymnasieskolor och vi hoppas på ett brett intresse från studerande. De första kurserna i Studera starkt kommer att genomföras under hösten 2020.
Projektet har fått finansiering av Svenska Kulturfonden, men mer finansiering kommer att ansökas om. För projektet har två doktorander anställts.
Referenser
- Asikainen, H., T. Hailikari, and M. Mattsson. 2017. The Interplay between Academic Emotions, Psychological Flexibility and Self-Regulation as Predictors of Academic Achievement. Journal of Further and Higher Education 42 (4): 439–453
- Bandura, A. 1991. “Social Cognitive Theory of Self-Regulation”. Organizational Behavior and Human Decision Processes 50 (2): 248–287.
- Boniwell, I., & Ryan, L. (2012). Personal well-being lessons for secondary schools: Positive psychology in action for 11 to 14 year olds. Maidenhead: Open University Press.
- Dweck, C. S. (2002). Messages that motivate: How praise molds students’ beliefs, motivation, and performance (in surprising ways). In J. Aronson (Ed.), Improving academic achievement: Impact of psychological factors on education). San Diego: Academic Press.
- Dweck, C. S. (2008). Mindset : The new psychology of success. New York: Ballantine Books.
- Durlak, J. A., Weissberg, R., Dymnicki, A., Taylor, R., & Schellinger, K. (2011).
- The impact of enhancing students’ social and emotional learning: A meta-analysis of school-based universal interventions Child Development, 82(1), 405-432.
- Gilham, J.E. & Reivich, K. (1999). Prevention of depressiove symptoms in schoolchildren: A research update. Psychological Science 6, 343-351.
- Jaycox, L.H., Reivich, K., Gilham, J.E. & Seligman, M. (1994). Preventing depressive symptoms in schoolchildren. Behavior Research and Therapy, 32, 8, 801-816.
- Kendall, P.C., Furr, J.M. & Podell, J.L. (2010). Child-Focused Treatment of Anxiety. In Evidence-Based Psychotherapies for Children and Adolescents. Eds J.R. Weisz & A.E. Kazdin. New York: The Guildford Press.
- Linnenbrink-Garcia, L., and R. Pekrun. 2011. Students’ Emotions and Academic Engagement: Introduction to the Special Issue. Contemporary Educational Psychology 36 (1): 1–3.
- Londen, M & Perander-Norrgård, K. (March 2017). ”Too much at the same time, don’t know how to find time and what to focus on”. Self-efficacy, study challenges and gender differences in the transition from upper secondary to higher education. Nordic Educational Research Association Conference (NERA), Copenhagen.
- Pajares, F. & Urdan, T (eds.) 2006. Self-efficacy beliefs of adolescents. Greenwich, Conn.
- Ristikari,T, Markus Keski-Säntti, Elina Sutela, Pasi Haapakorva, Tomi Kiilakoski, Elina Pekkarinen, Antti Kääriälä, Mikko Aaltonen, Tiina Huotari, Marko Merikukka, Jarmo Salo, Aapo Juutinen, Anna Pesonen-Smith ja Mika Gissler. Suomi lasten kasvuympäristönä. Kahdeksantoista vuoden seuranta vuonna 1997 syntyneistä. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Raportti 7/2018. Nuorisotutkimusverkosto/Nuorisotutkimusseura, julkaisuja 210.
- Seligman, M. (2011). Flourish. A Visionary New Understanding of Happiness and Well-being. New York: Free Press.
- Weersing, V.R. & Brent, D.A. (2010). Treating Depression in Adolescents Using Individual Cognitive-Behavioral Therapy. In Evidence-Based Psychotherapies for Children and Adolescents. Eds J.R. Weisz & A.E. Kazdin. New York: The Guildford Press.M.
- Wäschle, K., A. Allgaier, A. Lachner, S. Fink, and M. Nückles. 2014. “Procrastination and Self-Efficacy: Tracing Vicious and Virtuous Circles in Self-Regulated Learning”. Learning and Instruction 29: 103–114.
- Zimmerman, B. J. 2000. Self-Efficacy: An Essential Motive to Learn. Contemporary Educational Psychology 25 (1): 82–91.
Forskningsledare
Åse Fagerlund, FD, Psykologielicentiat och specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut.
Seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors.
Forskningsledare för projektet Styrka, glädje och medkänsla (2015-2019). Om att stärka välbefinnande hos barn genom nya metoder och forskning i positiv psykologi.
Monica Londen, PD, Universitetslektor i pedagogik (HU)
Doktorander:
Stefania Fält, PsM
Dimitri Paile, KM
Text: Åse Fagerlund
Bild: Anne D. Nilsen
Bildtext: Åse Fagerlund är en av av projektledarna inom Studera starkt.